Alla inlägg under oktober 2013

Av Mikaela - 28 oktober 2013 20:07

Åhhh, vet inte ens var jag ska börja nånstans?

Allt agg, allt jävla hat som bubblar inom mig måste få ventileras!!!


 

Känner mig stressad och pressad att alltid prestera på topp, minsta snedsteg skulle innebära...ja, vem vet?

Det bestäms saker bakom min rygg som jag tydligen inte har rätt att få veta, trots att det handlar om min dyraste ägodel, Isadora!

 

Man kan tydligen inte fråga innan? Utan det ska bara göras för att det passar andra, all skit får man emot sig & man ska alltid visa en otrolig tacksamhet mot något man själv inte anser vara den bästa lösningen för just den stunden.

Det finns egentligen ingen anledning att läsa igenom hela blogginlägget som jag i stunden skriver, jag vet nämligen knappt vad orden bildar för meningar, jag rabblar, babblar & allt känns osammanhängande.

 

Det kanske är dags att återigen ta itu med det som felar, dags att för 1000:e gången sitta där öga mot öga med en person som tror sig veta lösningen på alla mina problem. Men vad ska jag prata om den här omgången i allt kaos?Att det är svårt eller till och med omöjligt i vissa fall att "lära en gammal hund att sitta"? Vad hjälper det om jag önskar att andra människor ska förändras? Den enda person man kan förändra är sig själv, sitt tankesätt & vem man vill vara!

 

Börjar bli riktigt trött på allt, på att vänta in mitt efterlängtade läkarbesök, som helt plötsligt skjutits fram på obestämd tid, på osäkerheten om man kan få tillräckligt med pengar för att försörja familjen nästkommande månad, på att lägenheten vi bor i angrips av vattenskador i snart samtliga rum, på att ingenting blir ordentligt gjort utan att jag måste säga ifrån...Listan kan göras lång. I grund och botten har jag ändå en dröm, en dröm att få bli lycklig nån annanstans, långt långt härifrån, men då måste alla sprickor i den berömda fasaden repareras först, något som av nån anledning vilar på mig och mina axlar, enbart.

Av Mikaela - 7 oktober 2013 23:46

Ett par kloka ord, en tankeställare för andra så här strax innan midnatt ska nu ta form!

 

Ibland måste man stanna upp och våga känna efter även om man vet att man inte "borde" göra det! Varför inte det undrar ni säkert, för mig handlar allting om tid, den enda sak som inte kan köpas för pengar, det spelar ingen roll hur mycket pengar du sitter med på ditt feta/ekande bankkonto, tiden är något vi inte kan få mer utav. Visst, vi kan välja hur vi prioriterar vår dyrbara tid, något jag och en utav mina närmaste vänner har diskuterat mycket intensivt, flera gånger om, men vad är rätt och vad är fel? 

 

Tid är något som är otroligt viktigt för mig, eftersom jag upplever att min tid alltid rusar fram, ändå har jag i långt över ett års tid verkligen valt att prioritera annorlunda, lägga tiden på dem och det som är viktigt, det som verkligen betyder mycket för mig. Allt detta tack vare en speciell händelse, en ren slump, eller var det det berömda ödet som fick mig att "hitta" dig? 

 

Under alla toppar och dalar man har varit med om i livet, i mitt fall återkommande depressioner bland annat, har jag nog egentligen alltid behövt minst en anledning till att orka hålla mig över vattenytan, utöver min älskade dotter!

 

Och för över ett år sedan fick jag ännu fler anledningar, en rad olika stora pusselbitar föll på plats som på något mystiskt och behagligt sätt gjorde att till och med min rastlösa själ fick en permanent sinnesro i hjärtat!!! 

Jag har i och med detta, och en del nära och käras hjälp faktiskt inte varit riktigt jävla nere, som jag så många gånger är, då man inte ser någon mening med något, drivkraften är liksom borta, ja inte ens inom synhåll.

 

Blickar jag tillbaka på året som har varit som för "statistikens skull" inte har varit lätt på något sätt till en lång början, så har jag fan klarat mig ifrån de svarta hålet, depressionen/erna, jag har kunnat se och njuta av livet där det egentligen skulle vara totalt svart, inte ens en gråskala brukar existera, med både lite och mycket färgstänk i min vardag.

 

Jag är extremt tacksam över detta!!

(Det faktum att jag är väldigt, väldigt emotionellt berörd i allt jag tycker är viktigt, och tyvärr även oviktigt många gånger...ja, det är sådan jag är.)

 


Om vi ska återgå till detta med tiden, så är den för mig många gånger ångestframkallande, men jag har väl lärt mig att kunna anpassa mig, ångesten är nog dessutom helt befogad, denna ångest, som jag försöker göra till kvalitétstid handlar om det som jag tror att de allra flesta småbarnsföräldrar kan känna, jag tror dock att jag är lite som en ensamstående förälder, då jag jobbar så mycket jag bara kan, det gör väl i och för sig alla men pressen är självklart större om man är familjeförsörjaren! (har jobbat 49 timmar på 3 dagar...)

 

Ordspråket:

"För mycket kärlek skämmer aldrig bort barn.

Barn blir bortskämda när vi ger dem gåvor som ersättning för vår frånvaro!"

 

tycker jag passar bra in på hur jag kanske kan tros tänka, utifrån andras perspektiv, (att man kan "köpa" sina barn) men så är det inte!

Isadora har aldrig behövt sakna något, men har för den sakens skull aldrig varit bortskämd, och kärleksbiten försöker jag så gott jag förmår att överösa henne med när stunderna väl finns tillgängliga!

 

 

Mina få önskningar till tomten i år ser lite annorlunda ut mot tidigare, de fyra fösta är det som är "viktigast" för just lilla mig, följt efter det som står längst ner på listan. Man borde vara mer rädd om det lilla liv man har och se det fina i det lilla, oavsett vad det innebär för just dig som en unik individ!

 

 

 

Var nu snälla mot varandra och er själva, lär er att prioritera det som är viktigast i just ert liv, tiden är dyrbar och kan aldrig tas igen, välj era hjärtans största pusselbitar, dem andra klarar man sig utan!

 

 

 

 

Presentation

Fråga mig

9 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards