Sådär ja nu är vi inne igen efter vår lilla promenad, härligt rosiga om kinderna blev vi allihop, hundarna med ifall de hade kunnat då.

Snart dags för mig att göra lunch till mig själv, Isadora & mamma, hundarna får väl skicka tallrikarna "rena" som vanligt :)

På tal om hundar så är det just nu väldigt aktuellt, önskar av hela mitt hjärta att vi kan köpa den hunden som vi/jag har hittat. Ska prata med ägaren senare ikväll :D

Hade en skön dröm & en hemsk dröm i natt, den bra drömmen handlade om hunden jag vill ha. Så underbart så att det knappt går att beskriva med ord. Jag älskar hundar, det och barn tycker jag personligen är meningen med livet, vad skulle man ta sig till om de inte fanns?

Det är en total lycka att se dem på morgonen med svansen viftandes som en liten propeller, hoppandes och slickar och pussar på en, söker närhet och kramar en med massa kärlek (Det kanske inte andra hundar gör, kramas alltså men just Pinschrar gör det, som ni kanske förstår på namnet)    Jag saknar Myran så obeskrivligt mycket, mitt lilla Hjärta!   

Hoppas som sagt att vi köper hunden så att jag kan få må bättre, för det gör jag verkligen med hundar i min omgivning, någon som är trofast, sprider en massa villkorslös kärlek och som kan trösta när något känns jobbigt.

Hittade en lite intressant drömtydningssida på nätet om vad det betyder när man drömmer om hundar, det stod såhär:  

HUND: Att drömma om hundar symboliserar ofta våra omedvetna instinkter. "Drömhunden" visar oss antingen tillgivenhet eller fientlighet. Har man en trofast hund som sällskap, är man säkerligen i harmoni med sig själv. Går hunden däremot till anfall mot en tyder det på inre obalans, och det skulle nog inte skada med en smula självrannsakan.

Hunden jag drömde om var snäll och glad förövrigt!

Oj då, jag känner att jag måste uppdatera lite här, glömde ju att nämna mina vänner & familjen!!! <3

Här kommer lite bilder som även dem visar att det inte bara är barn som är svåra att bli bra på bild, även hundar är svårt! Kippy, den stora hunden är ett mycket bra exempel på det :)

Kippy slickar sig runt munnen.

Easy slickar sig runt munnen.

Wow, en som tittar åt rätt håll i alla fall :)

Här kommer även en bild på Isadora som hittade ett märkligt ställe att somna på igår :)

Ja, det finns något jag vill berätta om, det handlar om pusselbitar, och då menar jag inte såna som man lägger ihop med dottern utan de där berömda pusselbitarna som faller på plats!

För det finns faktiskt inte någon bättre mening enligt mig med att inse att man har en diagnos!

Jag har alltid trott att jag är en så kallad shoppoholic  eftersom jag spenderar otroligt mycket pengar på allt möjligt i perioder, men har nu förstått att det beror på mina manier, har förövrigt en "shopping-mani" nu! Det är skitjobbigt vill jag lova, tänk dig att du har ett konstant behov av att köpa saker, man vill bara ha, ha och åter ha, något som min sambo Thomas är duktig på att påminna mig om, han frågar ganska ofta:"När ska jag få något som jag vill ha av dig?" Jag kan inte svara på den frågan utan istället väljer min hjärna att skratta bort det och så börjar det om.

Det finns även perioder då jag inte spenderar någonting alls, förutom mat och cigg då (Ja, jag vet, jag borde sluta röka). Då lockar inte nånting, inga nya kläder till Isadora eller mig själv (Isa fick över 100 plagg för ett tag sedan), ingen inredning(???) inga smycken, smink, ja vad som helst som annars intresserar mig väldigt mycket.

Jag kan även se tillbaka på tiden då Isadora var en liten bebis, jag var så himla glad och lycklig när hon föddes och några månader efter, allting gick som på räls, jag fixade allting i hastigheten 300 kilometer i minuten ungefär. Diskade som en blådåre, lagade mat, städade, var en "överbra" mamma åt Isa, tvättade och så vidare.

Sen efter några månader gick det åt andra hållet, jag valde då att ganska snabbt söka hjälp hos en läkare, det var slöseri med tid kan jag ju säga rakt av.  Jag förklarade läget för honom, och sa att så fort jag inte gjorde något med Isadora, till exempel om hon låg och sov så mådde jag väldigt väldigt dåligt psykiskt.

Svaret jag fick av läkaren var följande: "Haha, ja men då kan du ju ta hand om hela tiden så att du slipper må dåligt!"

Jävla idiot är vad jag kallar en sån läkare, efter det sökte jag ingen mer hjälp, en del läkare borde fan få sin legitimation indragen och bli satta på vatten och bröd och plågas med att se en urdålig film om och om igen! Eller nått....

Jag kan även tänka tillbaka ännu längre bort i tiden, när jag gick i högstadiet, då kunde jag ligga i flera månader i min säng och bara stirra in i väggen, kände mig helt tom, den känslan kan nog ingen sätta sig in i om man inte är eller har varit där själv.

Jag kommer säkert på fler situationer där Bipolariteten gör sig väl påmind, kommer nog på det när jag har skrivit klart det här, det brukar vara så.

Här kommer även en liten lista som jag hade med mig till läkaren (den bra läkaren som jag skrev om för några inlägg sedan):

Psykiska symtom som tyder på Manodepressivitet/Bipolaritet (det är samma sak)

Humörsvängningar

Ekonomiskt oansvarig i perioder

(Tack gode gud för att jag besöker loppisar och liknande ofta)

Intolerant

Verbalt aggressiv

Lättirriterad

Låg stresströskel

Återkommande panikångestattacker

Folkskygg

Manierna:

Förhöjd självkänsla

Pratsam

Överdrivet självsäker

Sömnlöshet

(Klarar mig på ett par timmars sömn, har fått sömntabletter nu men har fortfarande mardrömmar, vilket jag har både i de maniska perioderna och i depressionerna. I de maniska perioderna vaknar jag dock väldigt tidigt på natten/morgonen)

Överaktivt beteende 

Ökad energi

Kreativitet

Skämtsam

Glad

Depressionerna:

Sängliggande

Gråter

Ökat sömnbehov

Känslig

Rädd att få kritik från andra människor

Nedstämd

Känner ingen glädje alls

Ingen matlust

Dåligt självförtroende

Koncentrationssvårigheter (Har jag som jag tidigare nämnt nästan alltid)

Dåligt minne (Har jag också jämt)

En känsla av hopplöshet

Självmordstankar

Detta var den lista jag hade med till läkaren, han sa som sagt att det var som att läsa om Bipolaritet direkt ur läroboken.

Jag har även en del fysiska symtom, dock har de inte med sjukdomen att göra:

Ont i ryggen

Ont i knäna

Ont i vänster ben

Ont i höften

Ont i fötterna

Öm i axlar & nacke.

Förlåt att det blev ett så långt inlägg men jag var verkligen tvungen att skriva av mig.

Ta hand om varandra och om er själva!

Det gick bra tidigare idag, jag dog i alla fall inte som ni kanske märker!

Höll på att få panik när jag satt i väntrummet, vad kommer att hända? Kommer nånting av det jag vill att gå igenom? Blir jag helt avvisad, kommer jag att svimma och så vidare.

Inget av ovanstående som är negativt hände kan jag ju avslöja! Jag fick i alla fall Propavan utskrivet av den snälla farbror docktorn, 25 mg, så det borde ju ge mycket mer än dubbel effekt än vad Stilnoct-isarna gjorde! Vi får väl se, just idag efter att jag hade varit på vårdcentralen kändes det som att jag inte skulle behöva dem, har varit så sjukt trött hela eftermiddagen och kvällen...

Fick även en remiss, (wohooo), dock kan det i värsta fall dröja tills efter deras semester, det är fan sjukt, sen tar de bort den mottagningen från våran kommun...Blir sååå trött!

Läkaren var i alla fall näst intill 100% övertygad om att jag har den sjukdom jag har misstänkt! Jag citerar:"Det här är som att läsa direkt ur läroboken", sa han. (Jag hade med mig en lista på mina symtom & uppenbarligen var den en klockren beskrivning på sjukdomen! Jag hade väldigt fin handstil fick jag dessutom höra ;) )

Han är rolig den där läkaren, i alla fall när jag träffar honom!

Hittade den här intressanta länken i en väldigt bra och känsloladdad blogg och kände att jag bara var tvungen att lägga upp den här med!

En tjej som heter Rebecca Anserud, som har skrivit en självbiografi om hur det är att leva med en bipolär sjukdom, något som jag tror att de flesta av er knappt har hört talas om, eller vad den innebär...Jag måste bara läsa denna bok!

http://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=2149809

Ska även läsa denna bok!!! 

http://www.youtube.com/watch?v=BswXhI9irLc

Hej och hå, så var det tydligen fredag igen! :)

Idag ska vi ta oss en tripp till antingen Skövde eller Trollhättan, jag och min lilla familj. Det är snart dags för min kära lillasyster att ta studenten, och jag har tagit på mig hedersuppdraget att fixa med själva studentskivan, kommer att bli kanon! 

På tal om studenten så har jag under en längre tid funderat på vad man ska köpa för present/presenter, något jag tänkte kika efter idag om inte annat. Jag har massor med förslag själv men inget känns så där 100-procentigt bra än, så jag frågade min lilla Isadora vad hon tycker att Gabbi ska få för present när hon har varit så duktig och slutat skolan.

Jag fick ett mycket kort, men för Isa ändå genomtänkt svar på denna kluriga fråga: "Gabbi ska få tuggummi!" ^^

Hehe ja, vad ska man säga, det är ju tanken som räknas. Tror dock att vi köper något mer än så, men om Isadora prompt vill ge det så ska hon väl få göra det

Det är inte alla studenter som får en sådan fin och användbar present av sitt systerbarn. Om inte annat kanske det behövs dagen efter då man inte har så fräsch andedräkt efter allt flödande alkoholintag!   

Bilden är lånad av Google

Hej på er!

Det har gått inte bara timmar utan dagar sedan jag bloggade sist,

 får väl skylla på att mina studier är intensiva under sista veckan ^^

Får väl fortsätta där jag slutade sist, för över en vecka sedan.

Vår söta och nu mera stora kanin som heter Glass!

Den här storleken är det på Glass nu.

Sötnosar i och utanför buren! <3<3<3<3  

Djur- det är någonting som alltid har betytt väldigt väldigt mycket för mig,

och kommer alltid att göra! Bjuder nu därför på ett gäng härliga bilder på några djur som ligger mig otroligt nära hjärtat!

(Bilderna har någon månad på nacken^^ )  

          Katten Roxie, snart två år gammal! (Våran söta & speciella kissekatt) <3

Hundarna: Easy, 1 år & Myran 9 år!

(Gammel-vovven Myran är en unik hund, med en mycket speciell plats i mitt hjärta! Hon köptes av alla i den "första familjen"; mamma, pappa, mig och syrran. Hon är vad man kan kalla för en "låne-hund", dock är det alltför sällan som hon är här, tycker jag iaf <3)

Easy är syrrans extremt charmiga hund, så duktig vovve! <3

Kommer fler bilder på andra sötnosar senare idag!

Här är han, min älskade Bengt!

Nu är det bara han och jag mot världen. Han underlättar extremt mycket i min vardag, som ni som känner mig väl kanske förstår då jag bedriver hela min utbildning via distans, det vet nog förvisso dem som inte känner mig också om ni har följt min blogg under en längre period^^

(Obs var några veckor sedan som vi fann varandra, men nu vet ni vad det är jag sitter och bloggar ifrån iaf)