Direktlänk till inlägg 22 januari 2011
Fick en tid hos en mycket rar och förstående läkare igår som gjorde en undersökning på mig.
Eftersom jag mer eller mindre hade befarat att det var så kallad 'Falsk Ischias' och hade läst mycket om det innan så blev det lätt att ställa en diagnos,
det ÄR Lumbago-Ischias,en kombination av rygg-och bensmärta som behandlas med hjälp av smärtstillande tabletter,
i mitt och Många andras fall Diclofenac.
Jag ska även ta kontakt med en sjukgymnast och i värsta fall en Kiropraktor,jag kommer att bokstavligt talat DÖ om jag måste låta en kiropraktor 'fixa till' min rygg,milt uttryckt.
Men det var inte så svårt att räkna ut att det var ungefär det här svaret jag skulle få av den helt Underbara läkaren jag hade,
med tanke på den svåra trafikolyckan jag var med om när jag var bara några år gammal.
-Det var en större modell av en skåpbil som körde rakt in i sidan av våran bil,
på just den sidan satt jag och min då 1-åriga Syster,
min älskade Pappa & klarade sig med blåmärken och drog inte på sig några skador,inte heller min syster.
Men jag och Mamma skadades svårt!
(Jag satt i baksätet av bilden och jag ska vara glad att jag lever idag av bilden att döma)
Jag slogs medvetslös och låg i det tillståndet i ca 2 veckors tid,
fick en stor spricka i bäckenet och fick lära mig att gå igen (bland annat då.)
På grund av olyckan,som jag ALDRIG tidigare har haft några men av i mitt vuxna liv eller behövt ta hänsyn till överhuvudtaget så har jag idag ca 1 centimeters skillnad på mitt ena ben (det vänstra) jämfört med mitt högra ben.
Det är alltså den här skadan som jag inte har något minne av alls såklart efter som jag var medvetslös + ett Mycket tungt och slitsamt arbete som jag nu har fått Lumbago-Ischias!
& blivit sjukskriven i alla fall i två veckor från jobbet,
och det känns ju inte så jävla kul,
att vara snart 22 år och fått en sån här diagnos bara för att man jobbar.
Läkaren som sjukskrev mig (hans förslag,inget jag önskade) var som sagt helt underbar,det var den mest förstående och snällaste läkare jag någonsin mött,han verkligen levde för sitt yrke,
och han gillade nog mig på det sättet att jag var så införstådd med mina problem jag har fått via jobbet och att jag måste ta det lugnt och ha ett mer 'lätt' yrke. m.m,han var i alla fall ett ideal för Hur jag tycker att en riktigt bra läkare ska vara!
God afton på er alla! Här var det ett tag sedan man kladdade ner något..det har väl helt enkelt inte funnits nån tid över att kunna sätta sig ner & reflektera, kunna skriva av sig, det är svårt när allting i ens liv har gått i 320 km i timmen den sen...
Åhhh, vet inte ens var jag ska börja nånstans? Allt agg, allt jävla hat som bubblar inom mig måste få ventileras!!! Känner mig stressad och pressad att alltid prestera på topp, minsta snedsteg skulle innebära...ja, vem vet? Det bestäms...
Hur ska man börja, vad ska man skriva, orden i detta inlägg kommer att vara tomma ord, som ändå tar emot att skriva... Så svårt, så obegripligt för de allra flesta att ens försöka förstå varför orden skrivs. För mig handlar det om att skriva av...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 |
5 |
6 | 7 | 8 |
9 | |||
10 |
11 |
12 |
13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 |
21 |
22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 | |||
31 | |||||||||
|