http://ilivet.bloggplatsen.se

30 mars 2013 22:35

Hej fina Mikaela! Hur mår du? Glad påsk till dig! Vad trist att du också känner dig orkeslös, det är verkligen jobbigt att inte orka med det som man vill. Men jag hoppas att du ändå har haft en riktigt bra dag med massa hemma mys.

Jag går hos en psykolog nu, men jag har vart hos flera, och även kuratorer. För mig tog det lite tid innan jag hittade en som var riktigt bra, men hon bor i samma by som mina föräldrar bor så jag var bara där i ca 3 månader när jag var deprimerad och sjukskriven och bodde hemma över sommaren.Jag bor en bit ifrån mina föräldrar så jag kunde inte fortsätta att gå hos henne. Hon var hur som helst riktigt bra, hon kunde se saker hos mig som ingen annan förstod. Hon visste saker som jag inte ens hade berättat. Inte så att hon var synsk eller något sånt utan hon var bara "streetsmart". Hon såg på mig att jag hade mat problem bara genom att titta på mig och jag hade gått hos en kurator innan som inte fattat ett smack trost att jag vart där i flera månader. Hon såg det på engång och hon var så jävla bra. Jag önskar att alla kunde gå till henne. Hon jobbar med KBT och det passade mig jätte bra, jag fick läxor att jobba med och det hjälpte mycket. Sen tog det lång tid innan jag hittade en ny psykolog och jag gick i flera år och mådde dåligt utan hjälp. Men så träffade jag en ny och hon var också bra. Hon var inte så mycket för KBT och vi pratade bara om nuet och aldrig om sånt som vart. Så det var dåligt. Hon var mer som en bra vän som var bra att lyssna. Efter henne träffade jag den som jag har nu och hon är awsome. Hon är hård och strikt och ganska skrämmande. Men jag tycker verkligen om henne. Hon är exakt vad jag behöver, någon som får mig att ta tag i mitt liv på ett enkelt sätt. Hon jobbar också med KBT. Och jag har förtronde för henne också. Av alla dom som jag har gått hos har jag haft förtronde för dom tre.

Nu blev det jätte långt och jag svävade iväg lite. Går du kvar hos den psykolog som du litade på? Det är ju sjukt viktigt att hitta någon som man får förtronde för. Jag är nog ganska öppen själv och kan vräka ur mig hela mitt liv för nästan vilken psykolog som helst. Där emot skulle jag inte göra det om jag kände en stark olust känsla inför personen. Jag brukar i allafall tänka att dom har tystnadsplikt och dom är där för att ta min skit, så jag bara vräker ur mig allt jag kommer på. Om du inte går hos en psykolog, känner du att det är någon som du har behov av att göra igen? Jag tror att alla behöver prata av sig lite då och då, :). kram kram